söndag 18 november 2007

ombytta roller?

Nu är jag tillbaka igen...har bara inte haft tid eller jo men kanske inte ork. E tar lite på krafterna just nu. Hon tycks hela tiden vilja utforska nya saker i tillvaron. Att äta flaskan är trist, så trist att man måste ge henne den då hon håller på att somna, är hon vaken har hon inte tid liksom. Provat lite med smakportioner och det har väl gått lite sådär...gröt tycker hon är ok, potatis och palsternacka är lite läskigt. Det hela beror på humörer.
Ibland slås jag av hur ett förhållande mellan man och kvinna kan vara så mångfacetterat eller hur ska jag uttrycka det. Jag reflekterar sällan medvetet över könsroller, tar det lite för givet att jag ska få vara den jag är och att jag ska få ta plats. Så är det också i min familj, vi är som vi är med våra egenheter. För någon dag sedan städade jag och maken huset. Efter att allt var klart så stod han i sina slitna manchesterbyxor och gubbstrumpor och uttryckte att vi bara måste "inventera vår förråd av dukar". Jag kände mig tveksam till projektet för i ärlighetens namn: vem bryr sig?! Han mätte och rullade och vek och jag fick hålla i. Längst upp på högen lade han en julduk och mummalde något om att ja snart ska vi ha den här, bäst att lägga den överst. Ibland tror jag att jag är gift med Martha Stewart. På något sätt kändes det lite som vi hade lite ombytta roller men jag är verkligen inte intresserad av dukar och gardiner det är däremot han. Han kan prata oavbrutet om vilken fär de nya gardinerna i vardagsrummet ska vara och att vi bara måste putsa upp silvret så som det ser ut. Då är det läge att koka en kopp kaffe och försöka undvika vidare inblandning. Då han började proklamera att vi måste åka till hans mamma för att mangla började jag febrilt att tänka ut en flyktplan.
I vissa fall finns blinda fläckar i hans Martha personlighet. Låg igår och läste en damtidning ( jo jag gör det understundom, jag erkänner). Slog så upp en sida med test av underlagskräm där de hade smetat ut lite kluttar för att visa. Maken tittar snabbt i tidningen och säger:"jag som trodde det var bindor men så ser jag att det är pålägg". Ja vill man ha Lancome eller Clinique på frukostmackan det är frågan? Jag skrattade så att jag tjöt.

7 kommentarer:

Anonym sa...

*Moahahaha* Ja, kära nån, nog känner jag igen vår lilla bortbyting när du beskriver honom.

Jag kan avslöja att han inte bara kan fundera över gardiner - han kan sy dem också. Fråga honom så får du höra ;)

Ta väl vara på din lilla Martha och sätt en putsduk i handen på honom och ge honom lite möbelpolish så kommer hela hemmet att blänka till kvällningen.

Pålägg? *Psykbryt*

Lisa Linderoth sa...

Jo jag har sett hans alster, inte illa faktiskt. Han är en rätt märklig man men det är därför jag tycker om honom.

Miriam W Klefbeck sa...

Jag fattar inte riktigt - var sminket utduttat på ett ansikte eller på en hand eller på något smörgåsliknande underlag? Var mannen i ditt liv mycket hungrig vid tilfället?

Lisa Linderoth sa...

Alltså det var så här att sminket liksom var utruket i klutter på en vit bakgrund liksom och jag måste tillstå att Maybellines moussefoundation faktiskt påminner om leverpastej.
Tjingeling

Anonym sa...

Hej Lisa!
Vad roligt att ha hittat din blogg, och vilken söt dotter ni har!
Önskar dig allt gott!

Lisa Linderoth sa...

Hej Emelie! Kul att läsa din blogg också! Hoppas att du har det bra, sköt om dig och ha det jättebra.

Miriam W Klefbeck sa...

Leverpastej är ju ungefär lika gott som underlagskräm...eller lite godare kanske, om den är fet och bredbar.