Nu är det så fullt i huvudet att det är tomt.

Japp så är det. En helt normal känsla i advent om man är präst och särskilt kanske, om man som jag, är inriktad mot barn och ungdomar. För mitt inre ser jag lucior, adventsgudstjänster och levande julkrubbor dansa förbi. Som sagt, det är helt normalt...återkommer då jag känner att jag är lite mera taggad att skriva något vettigt (som om det brukar hända ;). Undertiden får jag hämta kraft i bönen och att lägga diskborsten och trasan i klorin. Dessa två fundament som livet vilar på: bön och klorin skapar glädje och ro i tillvaron.