Jag har alltid älskat att sjunga och jag älskar psalmboken. Då jag är hemma ensam eller som nu med E så sjunger jag rätt mycket för henne, mig själv och Gud. Det blir alla möjliga psalmer allt från tunga gamla psalmer från ortodoxins dagar till nyare psalmer i Verbums tillägg.
Det finns dock en psalm som jag personligen inte är så förtjust i men som är oerhört populär i alla möjliga sammanhang och det är psalm 791: "Du vet väl om att du är värdefull". Den älskas av konfirmander, konfirmandföräldrar, gamla mormor och den önskas ofta till dopgudstjänster men också till begravningar. Min fråga är varför? Finns det i den här psalmen något som svarar upp mot det som människor behöver, något som ligger i tiden eller uttrycker den något evigt.
Melodiöst tycker jag att den är svår, speciellt då den ska fungera som församlingssång. Den spänner över ett tonmässigt stort register och de avsnitt som är tänkta för försångare är svåra att få till gemensamt, texten i sig är inget mästerverk, så vad är det som gör den så bra?
Här kommer texten:
Ref:Du vet väl om att du är värdefull,
att du är viktig här och nu,
att du är älskad för din egen skull,
för ingen annan är som du.
Det finns så många som vill tala om
att du bör vara si och så.
Gud Fader själv han accepterar dig ändå
och det kan du lita på.
Ref: Du vet väl om..
Du passar in i själva skapelsen,
det finns en uppgift just för dig.
Men du är fri att göra vad du vill med den,
säga ja eller nej.
Ref: du vet väl om...
Vad finns det i detta som talar in i människor eller är det bara en trendig psalm helt enkelt?!
Det finns väl inga texter som inte kan tolkas olika beroende på hur man väljer att associera och därför berör den här texten säkert människor på olika sätt. Då jag tittar på den väcks tre parallella tankespår. För det första kanske man i texten kan se ett uttryck för ett okränkbart människovärde som inte främst beror på vad du gör utan vem du är i dig själv och på Guds ovillkorliga kärlek till människan. I dagens prestationsinriktade samhälle där du är vad du gör så tror jag att många längtar efter ett verkligt människovärde som är okränkbart och oberoende av prestationer av olika slag. Å andra sidan så kan man i texten se en alltför stark fokusering av människan. Gud blir någon slags serviceinstitution för oss som ska bekräfta oss utan att ställa krav, också detta tror jag ligger lite i tiden, det var den andra tanketråden. Den tredje och sista tanketråden är språket som är påfallande enkelt. Kanske är det så att det här är en psalm som inte kräver några tankekrumbukter alls för att den inte innhåller några egentliga teologiska begrepp och därför blir den tillgänglig för alla.
Kanhända gör jag för mycket av psalmen, kanske är det så att den helt enkelt bara är en klämmig och gó låt...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Inte klämmig och gó. *ryser men bara lite*
Jag tror att du är på rätt spår...folk trivs med att ha Gud som servicemaskin och att bejaka sig själva och sitt egenvärde.
Men för mig så skulle den kunna bli en vinnare just för att språket är enkelt...men varför då så svår melodi?
Hiss eller diss? *diss*
Kanske ett lite otippat svar eftersom jag njuter av LO:s enkla melodier och texter. Skillnaden är dock att de oftast handlar om Guds storhet och inte om lilla mig.
Hej,
Tycker att ni är lite hårda nu. Tror att du har rätt Lisa - människor gillar den därför att den handlar människans grundvärde. Vi lever i ett sjuk överpresterande samhälle. och jag möter denna tro att värde och prestation hör samman hos alla mina konfirmander och ungdomar.
De tror verkligen att man är mindre värd om man har sämre betyg i skolan!
Vi i kyrkan har faktiskt det absoluta människovärdet att förmedla till barn och ungdomar - skapade till Guds avbild.
Utmaningen för oss ligger i att sedan också lyfta fram vårt ansvar. Men det ska inte hindra oss från att tala om varje människas värde.
Vad gäller sången så är den väl melodiöst sett långt ifrån en hit!
Hej där Lisa!
Den där sången ger mig lite rysningar numera, men enbart för att den är så uttjatad. Jag tål inte "Du är helig, du är hel" eller "Glory" heller, och de älskade jag när jag var i KU-åldern.
Men, nu kommer mitt stora men-avsnitt, just denna sång har betytt massor för mig i tonåren. Jag har lipat floder när jag sjungit den. Det handlade om att känna sig oförbehållslöst älskad av någon, av just Gud, den allsmäktige! Jag kände mig alltid som ett ytterst värdelöst oönskat inslag i världen och den självbilden underhölls ständigt av taskiga skol"kamrater" och av knäppa föräldrar. Texten här berättade för mig att de som sa att jag inte dög hade fel, och de sas emot av ingen mindre än Gud, och han kan faktiskt inte ha fel! Dessutom tycker jag inte att sången är så easy-going heller. Den andra versen handlar för mig om Guds krav på att vara goda förvaltare. Först säger han till oss att han älskar oss. Sen säger han till oss att ta vara på den vetskapen och använda den i våra liv!
Så tänker jag. Hoppas det tillför nåt till din förståelse av vad man som kristen kan se i denna sång!
Och för resten, grattis till en bra blogg!
Skicka en kommentar